Mycket att lära av skolutvecklingsprojekt

Målet var att införa en fungerande fjärrundervisning i Västerbottens inland, vilket har gett flera värdefulla insikter och lärdomar om såväl ledarskap som digitala lösningar och förankring hos olika intressenter.

Från tillfällig lösning till ordinarie verksamhet

Det var i samband med att många nyanlända flyktingar kom till Västerbotten under 2015 som det blev tydligare än tidigare att fjärrundervisning var nödvändigt, för att kunna erbjuda utbildning på flera olika språk. Även om många som kom till regionen under den här perioden inte stannade kvar permanent, så insåg Petter Lundberg att det fanns en stor potential i fjärrundervisning även för den ordinarie skolverksamheten.

- Utifrån den demografi vi har i Västerbotten behövde vi hitta nya vägar att distribuera undervisning. Vi behövde överbrygga glesbygdhet, små undervisningsgrupper och lärarbrist, och insåg då att fjärrundervisning skulle kunna vara lösningen på flera av dessa utmaningar. Vi drog helt enkelt i gång ett utvecklingsarbete för Västerbottens skolor, berättar Petter Lundberg.

Med visionen Kvalitet, likvärdighet, utbildningsutbud oavsett var eleven bor som ledstjärna slog man fast det konkreta målet att erbjuda alla elever i regionen fritt val mellan de moderna språken tyska, franska och spanska. För de inlandskommuner som hade svårast att klara målet skulle lösningen bli fjärrundervisning. Med sin bakgrund inom skolan, både som lärare och rektor, insåg Petter Lundberg att detta skulle innebära stora förändringar av bland annat arbetssätt och organisering inom verksamheterna.

Nödvändigt att få med alla intressenter på hela resan

Eftersom flera parter skulle kunna bli oroliga och ifrågasätta projektet blev förankring högt prioriterat. En prioritering som Petter Lundberg anser bör gälla för alla större förändringsprojekt.

- Att hitta vinn och vill för olika intressenter i hela styrkedjan är avgörande för ett lyckat resultat. Nyckelgrupper vi identifierade var dels politiker och förvaltningschefer, men givetvis även lärare och rektorer. Även fackförbunden var viktiga att kommunicera med, vi behövde förklara att det här inte var någon besparingsåtgärd och att det fanns flera fördelar för lärare som ville bo kvar på en mindre ort och ändå kunna ha kvar en heltidstjänst. Men framför allt behövde vi förstås få med oss elever och vårdnadshavare. Elever var snabba att se möjligheterna –att få större valmöjlighet i att utforma sin utbildning– medan det fanns större skepsis hos vissa vårdnadshavare som var oroliga att det skulle innebära en försämrad kvalitet.

Lärande och utveckling från start

Det inledande arbetet var att kartlägga vilka tekniska lösningar som fanns, undersöka om det fanns liknande initiativ på andra håll och kolla upp forskning på området. Här fanns inte så mycket att hämta, för fjärrundervisning var nytt. Såväl benchmarking som forskning var i stället något som uppstod under projektets gång och som Petter Lundberg menar har varit till stor hjälp.

- Vi fick med en forskargrupp från Umeå universitet som följt vårt arbete. Det gav både en värdefull tyngd åt projektet och en trygghet att någon höll koll på oss. Vi etablerade också kontakt med Lapplands gymnasieförbund och Värmdö skärgårdsskolor som stod inför samma utmaningar som vi. Att vi har kunnat stämma av och utbyta erfarenheter med andra som har gjort samma resa har gett otroligt mycket, det kan jag verkligen rekommendera.

Politiker viktig grupp

En annan stark rekommendation från Petter Lundberg är att löpande hålla politiker informerade om verksamheten. Han ser det som en skyldighet för chefer i offentlig sektor och menar att det dessutom ofta är en möjliggörare. Åtminstone om man som i hans projekt behöver arbeta med viss lobbying för att åstadkomma förändringar på nationell nivå.

- En stor utmaning var att lagstiftningen inte hade hängt med i takt med utvecklingen. När vi inledde projektet fanns en bestämmelse om att all undervisning skulle bedrivas inom varje kommun. Vi behövde komma runt det eftersom ett av våra mål var just att gå ihop flera olika kommuner och samverka kring fjärrundervisningen, säger Petter Lundberg.

Efter sju år kan Petter Lundberg konstatera att de nått sina mål och att visionen fortfarande är giltig.

- Vi har ett högt söktryck till våra fjärrundervisningstjänster, eleverna i Västerbottens inland kan välja på alla tre moderna språk och vi har en god samverkan kommuner emellan. Och sen får man inte glömma att det har varit ett väldigt roligt och inspirerande arbete för oss. Det ger ringar på vattnet och gör att jobbet känns meningsfullt, avslutar Petter Lundberg.