Därför måste riksdagen rösta ja till kvotering
Ledarna har enligt kongressbeslut under många år drivit frågan om lagstadgad kvotering i bolagsstyrelser. Trots att andelen kvinnor på chefspositioner ökar står utvecklingen still när det gäller fördelningen av poster på de allra högsta nivåerna. I nuvarande takt dröjer det 50 år innan jämställdhet är uppnådd (Ledarnas Jämställdhetsbarometer 2016). Det lagförslag om kvotering till bolagsstyrelser som regeringen nu ämnar lägga skulle bidra till att öka takten och ge kvinnor samma möjlighet till karriär som män.
Kvotering löser inte alla problem, men nyanserar bilden av vem som kan och vill bli chef, skapar fler förebilder, ger en mer korrekt spegling av samhället och är en stark politisk signal för viljan till jämställdhet.
Att så få kvinnor befinner sig på höga positioner är ett demokratiproblem. Beslut som tas på de höga positionerna i näringslivet har starkt inflytande på arbetslivets förutsättningar, vilket ger män ett tolkningsföreträde med effekter som förgrenar sig långt in i samhällets alla delar.
Chefens chef är fortfarande en man. För att kunna vara långsiktigt starkt och hållbart står Sverige inför stora utmaningar, och då behövs de bästa cheferna. Men viljan bland de yngre att ta över när äldre chefer går i pension och måste ersättas är inte självklar. Sveriges ledarförsörjning är hotad, och vi har helt enkelt inte råd att försvåra, för att inte säga omöjliggöra, för halva befolkningen att leda oss till framgång.
I dag är det upp till ägarna att fritt sätta samman bolagsstyrelser. Men varken mångfaldskurser, anställningstester eller kompetensutvärderingar har hittills skapat lika möjligheter för kvinnor att göra karriär, hela vägen till toppen, på samma villkor som män.
I avsaknad av förebilder finns fortfarande en syn på den kompetente ledaren som en vit, heterosexuell, medelålders man. Detta visade Ledarnas mångfaldsundersökning (Ovanligt bra chefer sökes, 2016), där de första 10 personer som nämndes då svenska folket ombads tänka på en chef var just män. En annan undersökning (Länsförsäkringar Fonder 2014) visar att hela 78 procent av svenska folket tycker att det vore bra med fler kvinnor i bolagsstyrelser. Paradoxalt nog var de flesta emot kvotering, samtidigt som de angav män som rekryterar andra män som orsak till att andelen kvinnor i bolagsstyrelser är så låg.
Nyligen kunde banken Avanza visa på ett tydligt positivt samband mellan kvinnor i ledningssammanhang och bolagets lönsamhet. De kompetenta kvinnorna finns, och de som inte hittar dem letar på fel ställe.
Människan är inte speciellt förändringsbenägen. Inga maktgrupper har delat med sig av makten frivilligt, och inga paradigmskiften på områdena för jämlikhet och jämställdhet har skett utan vare sig motstånd eller politiska reformer. Den fria företagsamheten är inte undantagen lagstiftning och regelverk. En lagstiftning om kvotering för att garantera en jämnare könsfördelning i börsbolagens styrelser är varken ett större eller mindre ingrepp i den fria företagsamheten än någon annan lag riksdagen beslutar om.
Ett politiskt beslut om könskvotering till börsbolagens styrelser vore en viktig milstolpe i utvecklingen mot en mer jämställd, nyskapande och konkurrenskraftig arbetsmarknad. När nu näringslivet inte klarat att uppnå målet om 40 procent kvinnor i bolagsstyrelserna kommer regeringen med ett förslag om att reglera kvotering till bolagsstyrelser i lag. Och riksdagen måste ge sitt stöd för att säkra tillväxt, innovation och framgång för svenska företag.
Annika Elias, ordförande Ledarna
Läs artikeln hos SvD: Därför måste riksdagen rösta ja till kvotering
