Kollektivavtal är inte en våt filt

I diskussionen om kollektivavtal och unga, innovativa företag framhåller de senare ofta att kollektivavtal inte kan mäta sig med de villkor och förmåner de anställda redan har. Med all respekt, då har de tyvärr inte insett helheten. Ett av de största värdena med den svenska partsmodellen är en fredlig arbetsmarknad som bygger på dialog, förhandling och en hög grad av tillit mellan parterna. I slutänden är den också starkt bidragande till Sveriges konkurrenskraft.

Sverige är en förebild när det kommer till en välfungerande arbetsmarknad. Förklaringen ligger i vår omfattande tillämpning av kollektivavtal. Avtalen är ryggraden i den svenska arbetsmarknadsmodellen och avgörande för att skapa stabilitet, långsiktighet och tydliga regler.

Medlingsinstitutets statistik från 2010 och framåt visar att Sverige har betydligt färre förlorade arbetsdagar till följd av konflikt, även jämfört med våra nordiska grannländer. Detta trots att Sverige är den klart största arbetsmarknaden.

En viktig förklaring är att när ett kollektivavtal har tecknats råder fredsplikt. Avsaknaden av svåra konflikter och omfattande strejker skapar ordning och reda på arbetsmarknaden. Förutsägbarheten ökar och osäkerheten minskar. Företag kan fokusera på verksamheten, på utveckling och innovation, i stället för att hantera konflikter. Detta är givetvis av stor betydelse för de enskilda företagen. Ur ett större perspektiv är det ovärderligt för svensk konkurrenskraft.

Idag omfattas omkring 90 procent av de anställda på svensk arbetsmarknad av kollektivavtal. Bland de företag som vuxit fram i den nya ekonomins kölvatten är täckningsgraden betydligt lägre. På sikt är det ohållbart. Den svenska arbetsmarknadsmodellen med kollektivavtal, där parterna gemensamt tar ansvar för de villkor som ska gälla, kräver så stor uppslutning som möjligt.

Som parter tar vi givetvis till oss av kritiken att fack och arbetsgivarorganisationer inte alltid förstått och tagit hänsyn till nya företag och branschers speciella villkor och förutsättningar. Arvet efter det gamla industrisamhället väger fortfarande tungt. Arbetssätt, ramverk, kultur och traditioner har inte varit anpassade efter nya och innovativa företag. Om de nya företagen inte tycker att den svenska modellen tillför något, varken för ägare eller medarbetare, är det modellen som måste ändras.

Ledarna och Almega har tidigare gemensamt vitaliserat partsmodellen, bland annat genom Ledaravtalet som bröt mot den hårt centraliserade och kollektiva lönebildningen. En helt nödvändig utveckling som visat sig ytterst funktionell.

Nu är det hög tid för nästa systemskifte. Ledarna och Almega förstår att kollektivavtalen måste anpassas. Det behöver utvecklas hållbara och flexibla avtal som tar hänsyn till dagens specifika behov, såväl företagens som medarbetarnas.

Kollektivavtal må låta mossigt för företag i snabb tillväxt, skapade av drivna entreprenörer. Men ett kollektivavtal kan aldrig bli en våt filt. Tvärtom. I stället för att reflexmässigt rygga tillbaka ber vi er att ta chansen att utveckla en partsmodell som syftar till färre konflikter, bättre arbetsvillkor, en hållbar arbetsmarknad, mer fokus på kärnverksamheten och ökad konkurrenskraft. Vad har ni att förlora?

Andreas Miller, förbundsordförande Ledarna
Ann Öberg, vd Almega

• Läs debattartikeln på di.se: Kollektivavtal är inte en våt filt