Experten svarar: Vad innebär korttidspermittering?

Fråga: Vad innebär korttidspermittering och hur fördelas kostnaden för den?

Svar: Utifrån coronavirusets framfart har ändringar införts i lagen om stöd vid korttidsarbete som innebär att staten under 2020 kommer att stå för tre fjärdedelar av löner upp till 44 000 kronor som stöd till enskilda, och hårt drabbade, arbetsgivare. Då lagen inte tidigare tillämpats och beskriver förutsättningarna för företag att få stöd finns utmaningar om hur den ska tillämpas i praktiken. Många av de frågor som uppkommer i relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare har inte berörts i förarbetena.

Hur påverkas då lönen vid korttidsarbete om man tjänar över 44 000 kronor? Ledarna har tecknat kollektivavtal för en stor del av arbetsmarknaden. Parternas uppfattning är att hela lönen ska sänkas med lagens procentsatser, det vill säga även på lönen över 44 000 kronor. När individuella överenskommelser träffas behöver det tydliggöras hur lön över 44 000 kronor ska hanteras. Det finns en risk att statligt stöd inte lämnas om arbetsgivaren inte sänker lönen även för lön över 44 000 kronor.

Lagen reglerar vilka arbetsgivare som kan få stöd, för vilka arbetstagare och vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att få stöd. För en arbetsgivare är det viktigt, för att få stöd, att tillämpa de nivåer för arbetstids- och löneminskning som anges i lagen. En arbetstagare kan gå ner 20, 40 eller 60 procent i arbetstid till en löneminskning om 4, 6 eller 7,5 procent. Om avtal tecknas som innebär avvikelse från dessa nivåer uppfyller arbetsgivaren inte kraven för statligt stöd. Om arbetsgivaren tecknar lokalt kollektivavtal om korttidsarbete kan parterna komma överens om vilka arbetstagare som ska omfattas och nivåer som ska tillämpas. Det kan vara olika nivåer för olika arbetstagare. För en arbetsgivare som inte tecknat kollektivavtal måste arbetsgivare och arbetstagare komma överens i skriftliga avtal om arbetstids- och löneminskning. För att få stöd ska minst 70 procent av arbetstagarna på en driftsenhet acceptera korttidsarbete. Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten. Endast de som kommit överens med arbetsgivaren omfattas av korttidsarbetet.

Fråga: Vad händer om arbetsgivaren inte får stöd?

Svar: Finns avtal om korttidsarbete blir det angeläget att ta ställning till om det ska sägas upp. Kollektivavtalen reglerar att en ömsesidig uppsägningstid om 7 dagar gäller, om inte annat avtalats. Maximal uppsägningstid är 1 månad.

För arbetstagaren får ett uteblivet stöd bland annat konsekvenser på så sätt att det är den lägre lönen som kommer att ligga till grund för sjukpenning och arbetslöshetsförsäkring. Eftersom avtal träffats om arbetstidsförkortning och löneminskning kan inte arbetsgivaren sänka lönen ytterligare retroaktivt med hänvisning till den kortare arbetstiden och arbetstagaren kan inte retroaktivt kräva full lön, utan löneminskning.

Om arbetsgivare inte får stöd och går i konkurs kan statlig lönegaranti under vissa förutsättningar betala för arbetstagarens lönefordringar. Lönegaranti kan i normalfallet utgå för lönefordringar som intjänats tre månader före konkursansökan lämnades in, samt i viss mån för tid därefter, bland annat för uppsägningslön. Maxbeloppet för lönegaranti är fyra prisbasbelopp. Under 2020 motsvarar det 189 200 kronor. Lönegaranti kan bara betalas under högst åtta månader.

Mer om corona/covid-19

• Uppsagd, varslad eller permitterad. Vad gäller?
• Tips för en bättre arbetsdag på hemmakontoret
• 10 tips: Så genomför du ett lyckat virtuellt möte

Texten är publicerad i Ledarnas medlemsinlaga i tidningen Chef nr 4, april 2020.

Vill du också ha tidningen Chef direkt hem i brevlådan? Läs mer och bli medlem!