Ordlista hållbarhet

Vi människor är beroende av den biologiska mångfalden. Samtidigt är vi också orsaken till den massutrotning av olika arter som pågår. Vi behöver vara medvetna om hur våra verksamheter beror av och påverkar den biologiska mångfalden, och hur vi kan minska de negativa effekterna.

Den biologiska mångfaldskrisen är verklig och påverkar företag i Sverige och globalt. Hälften av världens BNP är direkt beroende av att vi har hög biologisk mångfald och friska ekosystem. Ekosystemen ger oss en mängd tjänster, ofta värden vi inte satt pris på ännu men där vi börjar se kostnaderna i allt högre grad. Företag som inte har biologisk mångfald i sin hållbarhetsstrategi behöver föra in frågan där, tillsammans med klimatmålen.

Svenska företag kan och bör spela en viktig roll i att vända den nuvarande negativen trenden. På samma sätt som många företag satt vetenskapliga mål genom SBTi för klimatarbetet, behöver chefer orientera sig i de andra ramverken, till exempel CSRD, TNFD och SBTN, och fördjupa sin analys av organisationens påverkan och risker kopplade till biologisk mångfald – både inom den egna verksamheten och genom värdekedjans många leverantörers verksamheter. Genom att använda befintliga verktyg och ramar kan vi snabbare hitta vägar till konkreta åtgärder för att stoppa den snabba förlusten av biologisk mångfald, och hitta nya möjligheter under tiden.

Läs mer om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Biologisk mångfald: En guide för svenska företag

SLU Centrum för naturvägledning: Upptäck ekosystemtjänster i den svenska naturen

Biodiversity as Systemic Risk: 10 Game-Changers for Board Directors and Stewardship Teams

Rapport från WWF: Swedish businesses and the biodiversity crisis: Swedish business by biodiversity crisis

En cirkulär ekonomi är en återskapande ekonomisk utveckling utformad för att gynna såväl företag som samhälle och miljö.

Cirkulär ekonomi erbjuder många fördelar för verksamheten.

• Genom att minimera avfall och maximera återanvändning och återvinning kan verksamheter uppnå betydande kostnadsbesparingar.
• Återvinning kan också minska både råvaru- och produktionskostnader.
• Dessutom kan övergången till en cirkulär ekonomi leda till minskade kostnader för avfallshantering och deponi.
• Cirkulär ekonomi är resurseffektivt.
• Genom att minska beroendet av nyproduktion av råvaror kan verksamheter öka sin produktivitet och minska sin sårbarhet för råvarubrist och prissvängningar på marknaden. Det förbättrar verksamhetens riskhantering och resiliens inför framtiden.

Till skillnad från den linjära ekonomiska modellen som det kapitalistiska systemet idag utgörs av – en modell som kan benämnas ”från vagga till grav” eller ”take-make-waste” – är den cirkulära ekonomin regenerativ, det vill säga återskapande. Idén är att istället arbeta ”vagga till vagga” där man gradvis eller helt kopplat bort tillväxt från konsumtion av ändliga resurser genom att ställa om till ökat återbruk och återvinning.

Cirkulär ekonomi innefattar till exempel PaaS, Product as a service, som innebär att en produkt hyrs ut flera gånger, istället för att sälja den en gång. Delningsekonomi är en modell för att använda resurser mer effektivt, där framförallt privatpersoner lånar, hyr, eller på andra sätt delar varor och även tjänster med varandra.

För ett producerande företag är livscykelanalys en metod för att identifiera vilken del av en produkts livscykel som har mest miljöpåverkan. För många produkter är det utvinnandet av naturresurserna och/eller själva produktionen som har mest miljöpåverkan. En hållbarare produktdesign ser till att produkten kan ha så lång livslängd som möjligt, att produkten kan repareras och att reservdelar finns tillgängliga.

Resursförbrukning handlar om förbrukning av till exempel energi, kemikalier, vatten och andra naturresurser. Vi behöver skilja på förnyelsebara och icke förnyelsebara naturresurser. Många resurser kan återvinnas och återanvändas. En mer cirkulär ekonomi använder återvunna material och nyttjar restprodukter. Affärsmodeller som innefattar mer cirkulär ekonomi kan även bidra till minskad avfallsmängd.

Beskrivning av hur cirkulär ekonomi kan se ut: Råmaterial och återvinning -> hållbar design -> tillverkning/återverkning -> användning/återanvändning -> insamling -> återvinning.

För dig som är chef kan de globala målen fungera som en ram för att integrera hållbarhetsaspekter i strategi, verksamhet och rapportering. Det kan bidra till både affärsmässig framgång och en positiv inverkan på samhälle och miljö.

De globala målen, även kända som Agenda 2030 för hållbar utveckling eller de hållbara utvecklingsmålen (SDG), är en uppsättning 17 övergripande mål och 169 delmål som antogs av världens ledare vid FN:s toppmöte år 2015. Målen syftar till att bekämpa de största utmaningar som världen står inför, inklusive fattigdom, ojämlikhet, klimatförändringar, miljöförstöring och sociala orättvisor.

De globala målen strävar efter att främja hållbar utveckling på ekonomisk, social och miljömässig nivå och omfattar områden som utbildning, hälsa, jämställdhet, rent vatten och sanitet, förnybar energi, hållbar konsumtion och produktion, samt fred och rättvisa.

Målen ska uppnås genom att regeringar, företag, civilsamhället och enskilda personer över hela världen engageras. De globala målen fungerar som en vägledande ram för att skapa en mer rättvis, hållbar och fredlig värld för alla människor och planeten som helhet.

De globala målen sammanfattar direkt och indirekt både möjligheter och risker: De 17 områdena identifierar områden där det finns betydande behov och utmaningar inom hållbar utveckling, vilket kan skapa affärsmöjligheter för företag som kan erbjuda innovativa lösningar och produkter som bidrar till att uppnå målen.

De globala målen innebär även att företagsledare måste vara medvetna om och hantera risker som är förknippade med hållbarhetsfrågor, inklusive sociala, miljömässiga och ekonomiska risker. Att inte agera i enlighet med hållbarhetsmålen kan leda till negativa effekter på företagets rykte, varumärke och lönsamhet.

Illustration över de 17 övergripande målen i Agenda 2030.

För att kunna mäta och följa upp ett förändringsarbete behövs metoder för kartläggning. Förutom interna intressenter kan det finnas andra; förväntningar från kund, krav från leverantör eller lagliga orsaker.

Livscykelanalys

Det finns flera sätt att kartlägga en organisations eller en produkts avtryck. Livscykelanalys, LCA, används för att kartlägga miljö- och klimatpåverkan för befintliga och planerade produkter, tjänster och tillverkningsprocesser och för att identifiera förbättringsmöjligheter.

Exempelvis analyseras energiåtgång, utsläpp av giftiga ämnen och resursanvändning, från uttag av råmaterial till att produkten slängs eller återvinns. Livscykelanalys är en viktig hörnsten för att kunna mäta, målsätta och följa upp hållbarhetsarbetet. Livscykelanalys kan ligga till grund för en större klimatanalys av organisationens aktiviteter.

Klimatkartläggning enligt scope 1, 2 och 3

Enligt Greenhouse Gas Protocol, GHG, som är den mest använda internationella redovisningsstandarden för kartläggning av klimatavtryck, delas en verksamhets CO2-utsläpp in i tre olika ”scope”.

• Scope 1: Egna utsläpp från egna fabriker, tjänstebilar och så vidare. Utsläpp som verksamheten själv kan påverka.
• Scope 2: Inköpt energi. Din verksamhet kan påverka scope 2 genom att ställa krav på mer klimatvänliga energileverantörer.
• Scope 3: Indirekta utsläpp utöver inköpt energi. Scope 3 är svårare att kartlägga och många verksamheter har majoriteten av sina utsläpp i den här kategorin.

Scope 1 och 2 är obligatoriska att rapportera medan scope 3 är valfritt. Rapporteringen enligt GHG ska vara relevant, heltäckande och aktuell och omfatta alla utsläpp i respektive kategori. Datat ska vara konsekvent så att det är möjligt att göra jämförelser. Rapporteringen ska vara transparent och inkludera områden som idag inte lever upp till kriterierna.

Global Reporting Initiative (GRI)

GRI-standarderna är ett modulärt system av sammankopplade standarder. De tillåter organisationer att offentligt rapportera effekterna av sina aktiviteter på ett strukturerat sätt som är transparent för intressenter och andra parter.

Science Based Targets initiative (SBTi)

Vetenskapsbaserade mål (SBT) är mätbara, handlingsinriktade och tidsbestämda, baserade på den bästa tillgängliga vetenskapen, och gör det möjligt för aktörer att anpassa sig till jordens gränser och samhällets hållbarhetsmål. SBTi, Science Based Targets initiative, har blivit standarden som världens stora företag använder för att sätta klimatmål och få dessa granskade.

Motsvarande standard är nu under utveckling för biologisk mångfald. I kortet handlar det om fem steg för att fastställa och implementera vetenskapsbaserade mål för naturen:

1. Vad och var är ditt företags största miljöpåverkan?
2. Var behöver du fokusera och vidta åtgärder? Både i områden där du har direkt kontroll och mer allmänt i hela din organisations värdekedjor.
3. Samla in basdata för dina prioriterade mål och platser och sätt mål.
4. Använd Science Based Targets Network (SBTN) åtgärdsramverk och agera för att undvika framtida påverkan, minska nuvarande påverkan, regenerera och återställa ekosystem samt omvandla system.
5. Övervaka slutligen framstegen mot målen och rapportera om dem offentligt.

Den största orsaken till de klimatförändringar vi ser är våra utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Utsläppen uppstår vid förbränning av fossila bränslen som olja, kol och naturgas. Mängden utsläpp påverkas bland annat av energiförbrukning, transporter och resor. De utsläpp som orsakats av verksamheten finns kvar i atmosfären oavsett om det kompenseras i ett annat sammanhang. Därför är det viktigt för alla verksamheter att minska sina utsläpp. Ett första steg är att göra detta i sin egen verksamhet. Det är också viktigt att kartlägga och minska utsläpp i organisationens hela värdekedja.

För dig som chef innebär klimatneutralitet ett ansvar för att företagets verksamhet, produkter och tjänster inte genererar netto klimatutsläpp. Det uppnår ni genom att optimera verksamheten och använda förnybara energikällor för att minska utsläppen till noll. Eventuella oundvikliga utsläpp kompenseras genom klimatkompenseringsprojekt.

Klimatkompensering är en metod för att kompensera för utsläpp av växthusgaser genom att stödja projekt som minskar eller tar bort lika mycket koldioxid från atmosfären som företaget har släppt ut. Det kan innebära investeringar i skogsplantering, förnybar energi eller energieffektivisering.

Kritiken mot klimatkompensering är framför allt att det ibland används som en ursäkt för att fortsätta med affärsmodeller som är skadliga för miljön, istället för att prioritera verkliga minskningar av utsläpp. Det finns också oro för att vissa projekt inte alltid ger förväntade klimatfördelar, eller kan ha negativa konsekvenser för lokala samhällen eller ekosystem.

Klimatkompensering används ibland som en del av en bredare strategi för att minska utsläpp. Det kan vara ett sätt för företag att försöka minska sin klimatpåverkan medan de arbetar med att göra sina verksamheter mer hållbara på lång sikt.

Att kommunicera om sin klimatkompensering är komplext eftersom det finns lagar och direktiv inom EU som reglerar hur klimatkompensation får kommuniceras som ett hållbart initiativ. Förutom lagliga begränsningar kan det skada varumärket om det uppfattas som att företaget försöker grönmåla, det vill säga greenwashing, den skada verksamheten faktiskt gör med sina utsläpp.

The European Green Deal

EU-kommissionens övergripande strategiska inriktning som presenterades 2019. Syftet är att göra EU till en klimatneutral kontinent till 2050 samtidigt som en hållbar och resurseffektiv ekonomi främjas. Strategin ger i sin tur upphov till en mängd direktiv och förordningar.

Lagstiftningen påverkar företag i Sverige och företag som importerar råmaterial och varor till EU. Även mindre företag bör orientera sig i lagarna på EU-nivå då de påverkar hela marknaden.

European Green Claims

Regler och riktlinjer som fastställts av Europeiska kommissionen för att reglera användningen av miljövänliga påståenden och marknadsföring av produkter och tjänster inom EU. Reglerna syftar till att bekämpa så kallad greenwashing, vilket är när företag felaktigt marknadsför produkter eller tjänster som mer miljövänliga än de egentligen är. Reglerna syftar till att främja ärlighet, transparens och förtroende på marknaden för miljövänliga produkter och tjänster inom EU. Konsumenter får hjälp att fatta informerade beslut och det främjar en mer hållbar konsumtion och produktion.

För verksamheter gäller det att säkerställa att kommunikationen stämmer med verkligheten och inte är greenwashing.

EUDR

Regulation on Deforestation-Free Products är en EU-förordning som antogs i maj 2023 och ska förhindra att företag säljer råvaror kopplade till avskogning och skogsförstörelse på EU-marknaden eller exporterar dem från EU. Alla företag som handlar med eller exporterar palmolja, nötkreatur, trä, kaffe, kakao, gummi och soja på EU-marknaden behöver göra en företagsbesiktning. Även tillverkade produkter som möbler och papper omfattas. Varor som säljs ska kunna spåras tillbaka till den mark de växt eller odlats på.

CSRD

Corporate Sustainability and Responsibility Directive är ett EU-direktiv för att stärka och lägga krav på företags rapportering om hållbarhet och ansvar. Direktivet riktar sig till stora företag inom EU. Företag ska rapportera sin påverkan inom miljö, sociala förhållanden, mänskliga rättigheter, personalfrågor, jämställdhet och korruptionsbekämpning. CSRD ställer krav på rapportering kring hur verksamheten påverkar och bidrar till att bevara eller hota biologisk mångfald. Med CSRD behöver företag bli mer transparenta och ansvara för all sin hållbarhetspåverkan, inklusive biologisk mångfald. Övergången från NFRD till CSRD gör att fler företag omfattas.

CSDDD

Corporate Sustainability Due Diligence Directive är ett EU-direktiv om företags due diligence inom hållbarhet med fokus på värdekedjor. Direktivet riktar sig till stora företag och förväntas bli svensk lag mellan år 2024 och 2026. Syftet med detta direktiv är att främja hållbart och ansvarsfullt företagsbeteende och att förankra mänskliga rättigheter och miljöhänsyn i företagens verksamhet och företagsstyrning. För företag innebär det att de adresserar negativa effekter av sina handlingar, inklusive i värdekedjor inom och utanför Europa.

EU-taxonomin

EU-taxonomin syftar till att ställa om kapitalet i EU mot aktiviteter som gynnar den gröna omställningen. Taxonomin började gälla 2022 för stora företag som omfattas av rapporteringskrav. För att en viss ekonomisk verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar så ska den bidra väsentligt till ett eller flera av sex fastställda miljömål (se nedan), inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen, samt uppfylla vissa minimikrav inom social hållbarhet.

• Begränsning av klimatförändringar
• Anpassning till klimatförändringar
• Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
• Övergång till en cirkulär ekonomi
• Förebyggande och kontroll av föroreningar
• Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

För dig som är chef kan fokus på resursanvändning vara ett bra sätt att koppla hållbarhetsarbetet till verksamheten, som alla förstår och kan agera på.

Resursfrågan handlar om förbrukning av till exempel energi, kemikalier, vatten och andra naturresurser. Att göra organisationen mer resurseffektiv leder ofta till ekonomiska besparingar, men det är även viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv: Vi kan inte använda mer resurser än vad planeten kan återskapa. Här behöver vi skilja mellan förnybara och icke förnybara naturresurser, men också mellan nyutvunna och återvunna eller återbrukbara resurser.

Avfallshantering

Trots EU:s riktlinjer om minskat avfall stiger mängden avfall per person varje år. För att minska mängden avfall behöver vi både dra ner på vår konsumtion och öka återvinningen och återanvändandet. Här är cirkulär ekonomi en avgörande nyckel, men även en mer cirkulär syn på resurser i stort.

Sedan 1970-talet har utvinningen av jordens naturresurser tredubblats. Om utvecklingen fortsätter i samma takt, kommer materialutvinningen att öka med ytterligare minst 60 procent till 2060. Det skulle allvarligt hota flera av planetens gränser, som möjligheterna att stabilisera klimatet och hejda förlusten av biologisk mångfald.

Artikel i Nature: Global human-made mass exceeds all living biomass

Samband mellan resursutvinning, biologisk mångfald och klimat

Sambanden mellan människans uttag och bearbetning av naturresurser, och vilken påverkan de har på globala klimatförändringar och biologisk mångfald, är komplexa. Uppskattningar visar att upp till 50 procent av utsläppen av växthusgaser och upp till 90 procent av förlusten av biologisk mångfald orsakas av aktiviteter kopplade till uttag och bearbetning av resurser.

Växthuseffekten är fenomenet där atmosfären absorberar och håller kvar värme från solens strålar, vilket leder till en ökning av jordens genomsnittstemperatur. Växthuseffekten beror på våra utsläpp av växthusgaser, till exempel koldioxid, metan och lustgas.

Orsaker till att växthusgaserna ökar i atmosfären:

• Förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas
• Avverkning av skog, eftersom kol då inte längre lagras i skog och mark
• Industriers processer och produktioner av bland annat stål, cement och plast
• Avfallshantering

1,5-gradersmålet

En avgörande del av vårt ansvar som globala medborgare är att arbeta mot 1,5-gradersmålet, alltså att begränsa den globala uppvärmningen till högst 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer.

En ökning av planetens genomsnittliga temperatur på 1,5 grader kan låta som en liten ökning, men det får konsekvenser som smältande glaciärer, stigande havsnivåer, extrema väderhändelser, förlust av biologisk mångfald och förändrade klimatmönster.

1,5-gradersmålet är kritiskt för att undvika de mest förödande konsekvenserna av klimatförändringar. Växthuseffekten följer inte en linjär utveckling utan är exponentiell på grund av så kallade tipping points. Tipping points är punkter där små förändringar kan utlösa stora och ofta oåterkalleliga förändringar i klimatsystemet, vilket kan leda till snabbare uppvärmning och förödande effekter på ekosystem och samhällen. Därför är det avgörande att vi agerar nu och intensifierar våra ansträngningar för att minska utsläppen och skyddar vår planet från att överskrida kritiska tipping points.

Genom att investera i hållbara lösningar och arbeta tillsammans kan vi bidra till att bevara en sund och trygg framtid för kommande generationer.